-
1 babbeln
vt/i ( auch dummes Zeug babbeln) babble, babble away, prattle; was babbelt er? what’s he babbling on about?* * *bạb|beln ['babln]vi (inf)to babble; (Schwätzer auch) to chatter* * *bab·beln[ˈbabl̩n]* * *dummes Zeug babbeln) babble, babble away, prattle;was babbelt er? what’s he babbling on about? -
2 babbeln
См. также в других словарях:
babbeln — brabbeln; plappern; unartikuliert sprechen; kanonischs Lallen (fachsprachlich); lallen * * * bạb|beln 〈V.; hat〉 I 〈V. tr. u. V. intr.; süddt.; schweiz.; umg.〉 (zusammenhanglos) daherreden … Universal-Lexikon